Thomas Laurien

THOMAS LAURIEN
Jag arbetar brett inom designutbildningen på HDK men vill även förvalta och om möjligt förnya ämnet "Yta och upprepad bild": ett kunskapsområde med hisnande 40 000 år på nacken. Studenter på HDK tar sig an ämnet såväl fritt och undersökande som villkorat och tillämpat. Utöver att ingå i designutbildningens lärarlag på HDK har jag de senaste åren även gjort regelbundna inhopp som lärare på Konstfack och Sätergläntan.

På HDK har jag även arbetat med forskningsprojektet "Ytans materialitet" tillsammans med Kristina Fridh, där bland annat olika glastekniker för att skapa ljusfiltrering, insynsskydd och föränderliga rumsliga upplevelser undersöktes. Projektet resulterade i en utställning på Röhsska museet under okt-nov 2009 samt boken ”Ytans materialitet” och en fristående kurs för yrkesverksamma konstnärer, arkitekter och designer.

I egna design- och konstprojekt har det textila materialet och den textila associationen ofta spelat en stor roll. Projektet ”Feat” exempelvis innebar att jag formgav ett antal mönster för metervara. Dessa mönster och tyger blev sedan utgångspunkt för ett antal inbjudna personer vars uppgift var att skapa tolkningar av hjältedräkter. Projektet ställdes ut under 06-07 och finns dokumenterat på www.laurien.se.

Sedan 2008 är jag även doktorand inom design på HDK och Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet.

THOMAS LAURIEN - DOKTORAND I DESIGN

Händelser på ytan
Alla artefakter och byggnader vi skapar och möter har ytor. Ytorna är det enda vi egentligen kan se och ta på och är därför viktiga för meningsskapandet. Jag kommer att som doktorand inom ramen för konstnärlig forskning arbeta med ett projekt som kretsar kring görandet och erfarandet av händelser på ytan. Därmed handlar projektet även väsentligen om begrepp och begreppsbildning samt om hur begrepp rör sig mellan kulturella kontexter och hur detta påverkar praktiken och dess utövare. Min avhandling är tänkt att vara en sammanläggning av två artiklar samt ett antal gestaltande tillämpningar.

Artikel 1: ”Shiborispåret / japanska formbegrepp som superstrata”
Japanska formbegrepp spelar en viktig roll i mitt projekt. Termen superstratum betecknar inom lingvistiken ett språk som breder ut sig över ett annat, påverkar det och tar över. Det påverkande språket talas av en dominerande grupp. Ett exempel på detta inom det textila området är hur teknik- och uttrycksbegreppet shibori i Sverige mer och mer kommit att ersätta det i princip likvärdiga och tidigare använda ordet knytbatik. I denna språkliga process har begreppet shibori kommit att stå för något såväl rikare som mer precist, och mer inspirerande och öppet än vad begreppet knytbatik stod för. Jag kommer att spåra hur shibori-begreppet nådde Sverige i början av 1990-talet, hur det spreds inom det textila fältet samt vilken påverkan detta hade och fortfarande har för den enskilda utövaren.

Artikel 2: ”Formlära i modern tid – en orientering”
Med över 16 års erfarenhet av studier och undervisning på konst-, arkitektur- samt designutbildningar ställer jag mig frågan: vilken roll spelar formlära idag? Vad menar vi med detta ord? Jag kommer att sammanställa för ytan relevanta formbegrepp som förts fram i texter och tillämpats i gestaltning eller gestaltningsundervisning under modern tid (~1920-2010), deras innebörd samt en slags övergripande analys/tolkning som försöker se vad de behandlat och hur.

Gestaltande moment: ”Händelser på ytan”
Ett antal tillämpningar där jag reflekterar kring egen gestaltning och kring befintliga gestaltade eller naturliga ytor utifrån olika formbegrepp; som det japanska begreppet midare som bygger på upplevelsen av förvirring. Begrepp som detta och många fler kommer jag att tolka - och förhoppningsvis då också själv lyckas med att inspirera andra praktiker genom att i handling visa på möjligheterna med begreppen.