Linda Holmer

På HDK jobbar jag som biträdande informatör och är kursansvarig och lärare på den fristående kursen Bilderböcker för barn. Jag är kommunikatör, illustratör och skribent.

Fast för mig handlar det om att skriva och illustrera inte så mycket om text och bild. Utan mer om att sitta och glo och lyssna och vara nyfiken på vad som händer inom oss. Alla minidramer i vardagen. Varför vi tänker som vi gör och hur det blir som det blir. Om vad vi säger och hur vi ser ut när vi gör det. Jag går igång på det som äger rum i det tysta, är intresserad av mellanrummet mellan språk och kroppspråk och det som händer mellan ord och bild i bilderböcker.

Här är en text för dig som är sugen på att söka till den fristående kursen Bilderböcker för barn.

Måste man tänka på barn när man gör en bilderbok?

Barnet frågar om T-rexorna äter getingar. En vuxen säger att det borde bli en fin barnbok. Du har läst att Kitty Crowther bara har en vag idé när hon sätter igång – det ena leder henne till det andra som öppnar en dörr mot det tredje ... Du börjar, funderar, kommer på, skissar, skriver ner och är igång.

Sen ringer det. Det är Kitty som undrar om hon kan få tillbaka sina färgpennor.

Nej, såklart är det inte hon. Det är bara den där lagom tjocka, som korkat igen inom dig. Hon som påminner om att du inte är nån Kitty Crowther precis. Men kan tänka sig en cigg eller i alla fall en liten påse dillchips.

På HDK finns en kurs som försöker spätta fram det där igenkorkade. Hitta den plats där det inte handlar om vad du tror barn eller andra tycker, eller om att lyckas eller inte, utan om vilken historia just du tycker känns meningsfull att berätta. Och möjligtvis vet ett barn som du tror har lust att lyssna.

Att få uppslag ur vardagen är perfekt. Att skapa bilderböcker handlar till en början inte om att skriva eller illustrera. Utan om att förstå vad som händer inom oss. Att se en pojke som bits men fundera fram en berättelse om en som tror han inte får vara med. Höra en mamma höja rösten när flickan geggar med mat men berätta om ett gosedjur som just kommit iland på en grötö. Typ.

Nu finns det studenter som har fri tillgång till det där inre rummet. Och visst lär vi oss mer än att spätta (inte minst av fina föreläsare och gäster) – vikten av koncentration i en berättelse till exempel. Och den här texten skulle handla om bilderboken ur barnets eller illustratörens perspektiv. Så jag återkommer till det andra som är så viktigt med kursen – att ta del av varandras projekt. Här pratar vi både om vad egna barn och andras ungar gillar. Men framför allt funderar vi på vem barnet i din berättelse är. Tar det barnet, karaktären eller idén på allvar.

Att våga visa, ha synpunkter och öppna sig för andras omdömen med en bok som inte är färdig är knepigt. Någon tycker att det kan bli tydligare, andra förstår på pricken. Själv hade du bara en känsla, vet inte vad svaret är och tänker att historien nog är banal.

Men allt kanske inte skall kunna förklaras? Tänk om det är just det som gör att många, många kan fylla din bok från sitt perspektiv.

Hoppas att jag får se dig på kursen i höst!
Information om höstens kurs.

Här är ett par länkar till information om tidigare kurser.

Bilderböcker för barn hösten 2010
Om kursen på BarnBoksNätet
Länk till ett par före detta studenter